Fransmän som hör svenska
utan att förstå språket, säger ibland att
vår satsmelodi är ”sjungande”. Det tycker
vi då är konstigt, eftersom vi själva kan uppfatta
andra språk som just ”sjungande”. Hur andra
uppfattar vår satsmelodi, vår intonation, är
emellertid ytterst viktigt när man skall lära sig ett
främmande språk. |
||
Lyssna på
följande svenska ordpar: Lyssna på följande franska ord: |
|
|
|
||
Som du hörde skiljer sig svensk och fransk
betoning åt. I svenskan sker en växling i betoning
från den första stavelsen till den sista. I franskan
däremot är alltid den sista stavelsen
betonad. Vad händer i de båda språken, när
flera ord står tillsammans? Lyssna! |
||
sept |
|
sju |
à sept heures |
|
klockan sju |
à sept heures du matin |
|
klockan sju på morgonen |
|
|
|
Skillnaden är alltså att
det svenska ordet sju behåller betoningen
hela tiden, medan betoningen i den franska ordgruppen flyttas
till slutet varje gång. Lyssna en gång till och säg
efter: |
||
sept |
|
sju |
à sept heures |
|
klockan sju |
à sept heures du matin |
|
klockan sju på morgonen |
|
|
|
Lyssna och säg efter: |
|
|
Elisabeth et Christian ne sont pas |
|
Elisabeth och Christian är inte där. |
Ils sont en vacances. |
|
De är på semester. |
Nos enfants parlent français sans |
|
Våra barn talar franska utan |
Madame Fantapied travaille |
|
Fru Fantapied arbetar till |
|
||
Observera att betoningen i franskan inte ligger på det enskilda ordet
utan på ordgruppen och då alltid
i slutet på denna. I slutet av varje ordgrupp höjs
tonen utom i den sista då tonen sänks. Säg efter: |
||
|
|
Han köper en biff, |
|
|
|
|
|
en flaska vin, |
|
|
potatis och frukt. |
|
||
|
|
När apoteket är stängt |
|
|
|
on sonne à la porte |
|
ringer man på dörren |
|
|
till apotekaren. |
|
|
I morgon åker hon till Spanien |
|
med sitt interrailkort. |
|
![]() |
![]() |
![]() |