Media och opinionsbildning |
”Jag avskyr dina åsikter men är beredd att gå i döden för din rätt att framföra dem.” Tänk tillbaka på hur din dag såg ut igår. Hur lång tid spenderade du på något media? Läste du en dagstidning? Lyssnade på radio? Såg du på något tv-program? Enligt undersökningar av svenska folkets medievanor är det mycket troligt att du använde media igår. Vi lever i ett mediesamhälle, och det är nästan omöjligt för oss medborgare att inte påverkas av dem. Medierna är ett viktigt instrument i en demokrati för att informera, kommentera och granska samhället och allmänhetens företrädare. I Sverige har vi tryckfrihet och yttrandefrihet vilket är en grundförutsättning för att media skall fungera. Det finns en tydlig markering för tryckfrihet i den svenska grundlagen och i den första paragrafen i Tryckfrihetsförordningen betonas friheten att uttrycka sina åsikter. Den andra grundlagen som också rör media är Yttrandefrihetsgrundlagen. Media har en central roll i dagens samhälle, speciellt när det gäller opinionsbildning och påverkan. Media sätter ofta ”dagordningen” på vad som skall diskuteras och vad som är viktigt. Medierna har ett uppdrag från statsmakten att granska maktutövningen, för att bidra till att det politiska systemet fungerar, och motverka t.ex. korruption. Media kallas ibland för den tredje statsmakten just med tanke på den granskande funktionen. Ägarkoncentration inom medievärlden kan ses som ett växande hot mot demokratin. I många länder ägs stora delar av medierna av ett företag. I Storbritannien heter mediemogulen Rupert Murdoch och i Italien Silvio Berlusconi. Berlusconi har flera gånger under senaste årtiondet, med hjälp av sina medier, lyckats föra högeralliansen till valframgångar i Italien genom att lyfta fram sina politiska åsikter.
|
![]() |