Olika sorters statsskick
Alla länder har en statschef som formellt eller informellt har den högsta makten och representerar landet.

Republik
I en republik är statschefen vald eller tillförordnad under en viss tid. Vilken reell makt statschefen har i en republik bestäms ofta av författningen. Exempel på republiker är Finland och Kina.

Monarki

I en monarki innehar statschefen sitt uppdrag på livstid. I monarkin Sverige är Carl XVI Gustaf statschef. I många av dagens demokratiska, konstitutionella monarkier har monarken ingen reell makt utan enbart representativa uppgifter. Parlament och regering fungerar i praktiken som i en republik.

Diktatur
I diktaturen är makten ofta koncentrerad till en person eller gruppering som styr utan hänsyn till de demokratiska spelreglerna. Centralstyrning, våld, tvång och förtryck är ofta förknippade med diktaturer. Den gemensamma gruppens/partiets/klassens intressen sätts före individens. Det är kollektivets krav och önskemål som ska tillgodoses. Ofta har diktaturer sitt ursprung i en väpnad kamp, men det finns exempel då folkvalda ledare som infört diktatur, t.ex. i Nazityskland.

Teokrati
I en teokrati låter man samhället styras av religiösa lagar och författningar. De styrande hänvisar till guds vilja när de tar beslut. I teokratin finns ofta en grupp "skriftlärda" som tolkar den religiösa skriften och omsätter den i lag. Den religiösa lagen gäller och om majoriteten av befolkningen skulle vilja något annat tillåts de inte ta det beslutet om det strider mot skriften.