Ekonomi och demokrati

"De ekonomiska krafterna innebär ett hot i och med att politikernas makt minskar och politik betraktas som garnityr och så småningom inte ens det."

Bild på två mynt Detta har sagts av Sven-Eric Liedman, idéhistoriker på Göteborgs universitet. I en allt mer öppen värld med frihandel, stora företag på flera kontinenter och större ekonomiska krafter riskerar våra folkvalda politiker att få mindre att säga till om. Länder världen över vill tillvarata medborgarnas intressen och ge dem välstånd, möjligheter till arbete och god social service. En förutsättning för att medborgarna ska få detta är att det finns företag i området. När företagen blir viktiga för området får företagen indirekt mer inflytande över det politiska beslutsfattandet. Marknaden och ekonomin blir styrande i allt högre grad.

Den ekonomiska ojämlikheten har också påtalats som ett hot mot demokratins förverkligande. Om ekonomisk jämlikhet och social utjämning är en av demokratins förutsättningar så måste politikerna kunna styra över fördelningen av de ekonomiska resurserna. Med ekonomisk tillbakagång i många av världens fattigaste länder och en omfattande neddragning av välfärdsprogrammen i de utvecklade länderna hotas demokratin. En politisk demokrati måste också innehålla en ekonomisk demokrati, då alltför stora ekonomiska skillnader kan omkullkasta det politiska systemet.