Modulen inleds med en diskussion kring demokratins innebörd och
betydelse. Tanken är att skapa medvetenhet om demokratibegreppets
mångtydighet och initiera frågor och reflektion kring den
ideala demokratin.
Animation 1 - Demokratins spelregler
Avsikten med animationen är att ge kursdeltagaren en förståelse
för hur grundläggande fri- och rättigheter ska garantera
ett demokratiskt styre. Utifrån denna kan kursdeltagarna reflektera
kring frågeställningar som:
Kan man rangordna fri- och rättigheter? Vilka skulle i så
fall prioriteras?
Finns det situationer då fri- och rättigheter bör inskränkas?
Finns det situationer då demonstrationsrätten bör inskränkas?
Är 18 år en lämplig rösträttsålder? Vad
talar för respektive emot?
Vilka är statens viktigaste uppgifter? Vilka krav och förväntningar
kan medborgarna ha?
Var finns makten i det svenska samhället idag?
Animation 2 - Majoritetsvals- /proportionellt valsystem
Animationen utgår ifrån renodlade modeller av valsystem. Utifrån
animationen kan kursdeltagarna fundera över för- och nackdelar
med de respektive valsystemen och kanske själva konstruera den kombination
som skulle vara den mest ”rättvisa”.
Animation 3 – Misstroendeförklaring
Syftet med animationen är att visa förutsättningarna, det
parlamentariska underlaget, för och konsekvenserna av en misstroendeförklaring.
Övriga kontrollfunktioner illustreras med en bild. I samband med
studiet av denna animation kan kursdeltagarna reflektera kring avsikten
med dessa kontrollfunktioner samt i vilken mån de garanterar kontrollen.
Kommentarer till uppgifterna
Uppgift 1 – Demokratibegreppets
delar
Utifrån ett studium av de olika demokratiteorierna analyseras en
artikel och kursdeltagaren ges möjlighet att själv ta ställning
till hur de olika principerna kan rangordnas. Genom uppgiften skapas förståelse
för demokratibegreppets mångtydighet och svårigheten
med att tillämpa de demokratiska grundidéerna. Uppgiften är
särskilt lämplig för studerande med visuell, taktil lärstil.
Uppgift 2 - Maktapparaten
Genom att välja person och motivera valet ges kursdeltagaren möjlighet
att reflektera kring vad som ger makt och vilken slags makt olika egenskaper
eller positioner kan ge. Uppgiften öppnar upp för en diskussion
och reflektion kring maktens innebörd och varför makt anses
eftersträvansvärt och kan leda in i en diskussion kring om makten
är ett mål eller ett medel. Uppgiften är tänkt att
redovisas i ett diskussionsforum, men den kan också presenteras
vid en fysisk träff och torde då vara särskilt lämplig
för kursdeltagare med kinestetisk och/eller auditiv lärstil.
Uppgift 3 – Praktisk
demokrati
Uppgiften syftar till ett studium av hur demokratin praktiseras i ett
sammanhang där kursdeltagaren själv ingår. Genom att följa
en riksdagsdagsdebatt kan kursdeltagaren studera i vilken grad demokratin
är förankrad i arbetsformer och beslutsprocess. Uppgiften lämpar
sig särskilt för kursdeltagare med taktil/auditiv lärstil.
Uppgift 4 – Jämförelse
och analys av politiska system
Genom att jämföra det svenska politiska systemet med ett annat
ges kursdeltagaren möjlighet att ur ett demokratiskt perspektiv granska
olika delar av det svenska systemet. Samtidigt erhålls kunskap om
hur demokratin formuleras i en annan demokratisk stat. Genom att plocka
fram för- och nackdelar med de båda systemen och argumentera
för sitt ställningstagande blir kursdeltagaren medveten om svårigheterna
med att förverkliga demokratin. Uppgiften lämpar sig bäst
för en elev med visuell lärstil.
Examinationsförslag
Begreppen demokrati och makt är i fokus för modulens uppgifter.
Uppgifterna kan därför med fördel redovisas och examineras
i gruppdiskussioner vid fysiska träffar eller online. Efter diskussionerna
kan kursdeltagarna skriftligt sammanfatta sina slutsatser och pröva
både sina egna och övriga kursdeltagares argument. Det kan
vara värdefullt att låta de studerande särskilt visa hur
de påverkats av diskussionen och i vilken mån andras argument
haft en övertygande effekt. På så sätt tvingas kursdeltagaren
reflektera över sina egen lärprocess.
Studiet av en förenings arbetssätt kan presenteras med ett
bildreportage. Efter genomförda intervjuer kan den studerande skriva
artiklar och komplettera dessa med bilder och bildtexter.
|