Demokratin och staten

Modulen inleds med en diskussion kring demokratins innebörd och betydelse. Tanken är att skapa medvetenhet om demokratibegreppets mångtydighet och initiera frågor och reflektion kring den ideala demokratin.

Animation 1 - Demokratins spelregler

Avsikten med animationen är att ge kursdeltagaren en förståelse för hur grundläggande fri- och rättigheter ska garantera ett demokratiskt styre. Utifrån denna kan kursdeltagarna reflektera kring frågeställningar som:

Kan man rangordna fri- och rättigheter? Vilka skulle i så fall prioriteras?
Finns det situationer då fri- och rättigheter bör inskränkas?
Finns det situationer då demonstrationsrätten bör inskränkas?
Är 18 år en lämplig rösträttsålder? Vad talar för respektive emot?
Vilka är statens viktigaste uppgifter? Vilka krav och förväntningar kan medborgarna ha?
Var finns makten i det svenska samhället idag?


Animation 2 - Majoritetsvals- /proportionellt valsystem
Animationen utgår ifrån renodlade modeller av valsystem. Utifrån animationen kan kursdeltagarna fundera över för- och nackdelar med de respektive valsystemen och kanske själva konstruera den kombination som skulle vara den mest ”rättvisa”.

Animation 3 – Misstroendeförklaring
Syftet med animationen är att visa förutsättningarna, det parlamentariska underlaget, för och konsekvenserna av en misstroendeförklaring. Övriga kontrollfunktioner illustreras med en bild. I samband med studiet av denna animation kan kursdeltagarna reflektera kring avsikten med dessa kontrollfunktioner samt i vilken mån de garanterar kontrollen.


Kommentarer till uppgifterna

Uppgift 1 – Demokratibegreppets delar
Utifrån ett studium av de olika demokratiteorierna analyseras en artikel och kursdeltagaren ges möjlighet att själv ta ställning till hur de olika principerna kan rangordnas. Genom uppgiften skapas förståelse för demokratibegreppets mångtydighet och svårigheten med att tillämpa de demokratiska grundidéerna. Uppgiften är särskilt lämplig för studerande med visuell, taktil lärstil.

Uppgift 2 - Maktapparaten
Genom att välja person och motivera valet ges kursdeltagaren möjlighet att reflektera kring vad som ger makt och vilken slags makt olika egenskaper eller positioner kan ge. Uppgiften öppnar upp för en diskussion och reflektion kring maktens innebörd och varför makt anses eftersträvansvärt och kan leda in i en diskussion kring om makten är ett mål eller ett medel. Uppgiften är tänkt att redovisas i ett diskussionsforum, men den kan också presenteras vid en fysisk träff och torde då vara särskilt lämplig för kursdeltagare med kinestetisk och/eller auditiv lärstil.

Uppgift 3 – Praktisk demokrati
Uppgiften syftar till ett studium av hur demokratin praktiseras i ett sammanhang där kursdeltagaren själv ingår. Genom att följa en riksdagsdagsdebatt kan kursdeltagaren studera i vilken grad demokratin är förankrad i arbetsformer och beslutsprocess. Uppgiften lämpar sig särskilt för kursdeltagare med taktil/auditiv lärstil.


Uppgift 4 – Jämförelse och analys av politiska system

Genom att jämföra det svenska politiska systemet med ett annat ges kursdeltagaren möjlighet att ur ett demokratiskt perspektiv granska olika delar av det svenska systemet. Samtidigt erhålls kunskap om hur demokratin formuleras i en annan demokratisk stat. Genom att plocka fram för- och nackdelar med de båda systemen och argumentera för sitt ställningstagande blir kursdeltagaren medveten om svårigheterna med att förverkliga demokratin. Uppgiften lämpar sig bäst för en elev med visuell lärstil.


Examinationsförslag

Begreppen demokrati och makt är i fokus för modulens uppgifter. Uppgifterna kan därför med fördel redovisas och examineras i gruppdiskussioner vid fysiska träffar eller online. Efter diskussionerna kan kursdeltagarna skriftligt sammanfatta sina slutsatser och pröva både sina egna och övriga kursdeltagares argument. Det kan vara värdefullt att låta de studerande särskilt visa hur de påverkats av diskussionen och i vilken mån andras argument haft en övertygande effekt. På så sätt tvingas kursdeltagaren reflektera över sina egen lärprocess.

Studiet av en förenings arbetssätt kan presenteras med ett bildreportage. Efter genomförda intervjuer kan den studerande skriva artiklar och komplettera dessa med bilder och bildtexter.